I förordning (EU) 2019/1020, förordningen om allmän produktsäkerhet och beslut nr 768/2008/EG definieras ett tillbakadragande på samma sätt: varje åtgärd som syftar till att förhindra att en produkt i leveranskedjan tillhandahålls på marknaden. Det är motsatsen till en återkallelse, som riktar sig mot produkter som redan har tillhandahållits slutanvändaren eller konsumenten. I praktiken innebär ett tillbakadragande att försäljningen stoppas, att lager blockeras hos lagerhållaren, importören och återförsäljarna, och att produkten tas bort från nätbutiker, medan de produkter som redan sålts stannar kvar hos sina ägare.
Tillbakadragande är en av de korrigerande åtgärder som ekonomiska aktörer på eget initiativ måste överväga. Artikel R2.8 i beslut 768/2008, och motsvarande bestämmelser i respektive produktlagstiftning, kräver att en tillverkare som har anledning att tro att en produkt som denne har släppt ut på marknaden inte är förenlig med kraven, vidtar de korrigerande åtgärder som krävs för att bringa den i överensstämmelse, drar tillbaka den eller återkallar den, beroende på vad som är lämpligt, och importörer och distributörer har motsvarande skyldigheter. Enligt förordningen om allmän produktsäkerhet gäller samma sak för en farlig produkt (artiklarna 9.8, 11.8 och 12.4), och myndigheterna ska informeras via Safety Business Gateway.
För marknadskontrollmyndigheterna anges tillbakadragande i artikel 16.3 i förordningen om marknadskontroll som en av de korrigerande åtgärder de kan kräva, vid sidan av att förhindra att produkten tillhandahålls, återkallelse, förstöring och varningar. För produkter som utgör en allvarlig risk ålägger artikel 19.1 dem att säkerställa tillbakadragande eller återkallelse när inget annat effektivt medel finns, samt att anmäla åtgärden via snabbvarningssystemet. Om ett tillbakadragande eller en återkallelse är lämpligt beror på riskbedömningen: en formell bristande överensstämmelse kan motivera enbart ett tillbakadragande, medan en allvarlig risk för konsumenter vanligtvis kräver båda.