SPVD i korthet
Direktivet om enkla tryckkärl (SPVD), formellt direktiv 2014/29/EU, är EU:s lag för en medvetet snäv familj av svetsade behållare. Det gäller enkla tryckkärl tillverkade i serie med fem egenskaper, som alla måste vara uppfyllda samtidigt: kärlen är svetsade, avsedda att utsättas för ett inre övertryck på mer än 0,5 bar och att innehålla luft eller kväve, och är inte avsedda att eldas; delarna och sammansättningarna som bidrar till kärlets hållfasthet under tryck är tillverkade antingen av olegerat kvalitetsstål eller av olegerad aluminium eller icke-åldringshärdande aluminiumlegeringar; kärlet är utformat antingen som en cylindrisk del med runt tvärsnitt avslutad med utåtbuktande eller platta bottnar som roterar kring samma axel som den cylindriska delen, eller som två buktade bottnar som roterar kring samma axel; högsta arbetstryck överstiger inte 30 bar och produkten av detta tryck och volymen (PS gånger V) överstiger inte 10 000 barliter; och lägsta arbetstemperatur understiger inte minus 50 °C medan högsta arbetstemperatur inte överstiger 300 °C för stål och 100 °C för aluminium eller aluminiumlegeringar (art. 1.1). Endast tre grupper är undantagna: kärl särskilt konstruerade för kärnteknisk användning vars fel kan orsaka utsläpp av radioaktivitet, kärl särskilt avsedda för installation i eller framdrivning av fartyg och luftfartyg, samt brandsläckare (art. 1.2). Ett kärl som uppfyller direktivet får röra sig fritt, och medlemsstaterna får inte hindra att det tillhandahålls eller tas i bruk på deras territorium (art. 5).
2014 års text är en omarbetning av direktiv 2009/105/EG, som i sig var en kodifiering av rådets direktiv 87/404/EEG, anpassad till den nya lagstiftningsramen så att den bär samma skyldigheter för ekonomiska aktörer, spårbarhetsregler och marknadskontrollförfaranden som de övriga CE-märkningsdirektiven (skälen 1–3). Det trädde i kraft den 18 april 2014, genomförandeåtgärderna skulle antas och offentliggöras senast den 19 april 2016 och tillämpas från den 20 april 2016, då även artiklarna 1, 3, 4 och 5 samt bilagorna I och III fick verkan och direktiv 2009/105/EG upphävdes (art. 42–44). Direktiv (EU) 2024/2749 lade till kapitel 5a om krisförfaranden, i kraft sedan den 28 november 2024 och tillämpat av medlemsstaterna från den 30 maj 2026 (direktiv (EU) 2024/2749, art. 4, 11 och 12). EUR-Lex registrerar en rättelse, av den 28 oktober 2014, som inte lämnar något spår i den engelska konsoliderade texten men som byter ut den svenska enhetsbeteckningen bar/liter mot barliter.
Officiell text Läs direktivet på EUR-Lex: konsoliderad text av den 30 maj 2026 (CELEX 02014L0029-20260530), som innehåller direktiv (EU) 2024/2749; den ursprungliga rättsakten (CELEX 32014L0029) och dokumentationssidan visar ändringen, rättelsen och upphävandet av direktiv 2009/105/EG.
Tillämpningsområde
Den första frågan är aldrig hur farligt kärlet är, utan om det stämmer med beskrivningen i artikel 1.1. Saknas bara en egenskap gäller inte direktivet: ett kärl som är nitat eller sömlöst i stället för svetsat, som innehåller koldioxid eller ett köldmedium i stället för luft eller kväve, som är avsett att eldas, som är unikt i stället för serietillverkat, vars mantel är av legerat stål eller en åldringshärdande aluminiumlegering, vars form inte är en av de två formerna i artikel 1.1 c, vars högsta arbetstryck överstiger 30 bar eller vars PS gånger V överstiger 10 000 barliter, eller som fungerar under minus 50 °C eller över 300 °C för stål eller 100 °C för aluminium, är inte ett enkelt tryckkärl. Serietillverkning föreligger när mer än ett kärl av samma typ tillverkas under en given period genom en kontinuerlig tillverkningsprocess, enligt en gemensam konstruktion och med samma tillverkningsprocesser, och kärl tillhör samma familj om de skiljer sig från prototypen endast i diameter eller i längden på den cylindriska delen inom gränserna i bilaga III (bilaga III punkt 3.1 f och h).
Eftersom direktiv 2014/68/EU om tryckbärande anordningar endast undantar enkla tryckkärl som omfattas av detta direktiv, är ett kärl som faller utanför beskrivningen i artikel 1.1 inte automatiskt undantaget från CE-märkning som sådan: det bedöms enligt direktivet om tryckbärande anordningars egen tröskel på 0,5 bar, undantag, vätskegrupper och kategoritabeller (direktiv 2014/68/EU, art. 1.2 c). De två direktiven kompletterar varandra i stället för att överlappa, och samma fysiska tank kan inte vara ett enkelt tryckkärl och en tryckbärande anordning samtidigt.
Inom direktivet drar artikel 4 den andra och mer avgörande linjen. Kärl där produkten av PS och V överstiger 50 barliter ska uppfylla de väsentliga säkerhetskraven i bilaga I; kärl där produkten är 50 barliter eller mindre ska konstrueras och tillverkas enligt god teknisk praxis i en av medlemsstaterna. Hela kapitel 3, som innehåller presumtionen om överensstämmelse, förfarandena för bedömning av överensstämmelse, EU-försäkran om överensstämmelse och reglerna för CE-märkning, har rubriken ”Överensstämmelse för kärl där produkten av PS x V överstiger 50 barliter”, och bilaga III punkt 1.1 kräver CE-märkning endast för dessa kärl. En behållare på 24 liter vid 10 bar ligger på 240 barliter och omfattas av det fulla regelverket; en reservoar på 5 liter vid 8 bar ligger på 40 barliter och följer god teknisk praxis med märkningen och bruksanvisningen enligt bilaga III.
Skyldigheterna åvilar de ekonomiska aktörerna: tillverkaren, tillverkarens representant, importören och distributören (art. 2.7). En tillverkare är den som tillverkar ett kärl eller låter konstruera eller tillverka ett och marknadsför det under eget namn eller varumärke (art. 2.3), och en importör eller distributör som släpper ut ett kärl på marknaden under eget namn eller varumärke, eller som ändrar ett kärl som redan finns på marknaden på ett sätt som kan påverka överensstämmelsen, betraktas som tillverkare och övertar skyldigheterna enligt artikel 6 (art. 10). I Danmark gör bekendtgørelse nr. 1304 av den 23 november 2015 direktivet till dansk rätt genom att återge det som bilaga 1 och binder tillverkare, deras representanter, importörer, distributörer, anmälda organ och andra pliktsubjekt (bekendtgørelse nr. 1304/2015, § 1–§ 4).
Det här ska du göra
Material
Bilaga I börjar med materialet. Materialen till de trycksatta delarna ska kunna svetsas, vara sega och duktila så att ett brott vid lägsta arbetstemperatur inte ger upphov till fragmentering eller sprött brott, och får inte påverkas negativt av åldring, och de ska åtföljas av ett kontrollintyg upprättat av materialtillverkaren, i vilket denne intygar resultaten av den rutinmässiga interna kontrollprovningen på produkter tillverkade genom samma tillverkningsprocess (bilaga I punkt 1.1; bilaga III punkt 3.1 i). Olegerat kvalitetsstål ska dessutom vara oborkat och levererat efter normaliseringsbehandling eller ett likvärdigt tillstånd, innehålla under 0,25 % kol och under 0,05 % vardera av svavel och fosfor, ha en högsta draghållfasthet under 580 N/mm2, uppfylla förlängningsvärdena enligt bilaga I punkt 1.1.1 c ii parallellt och vinkelrätt mot valsriktningen, och nå en genomsnittlig slagseghet KCV på minst 35 J/cm2 på tre längsgående provstycken vid lägsta arbetstemperatur, med högst ett värde under 35 J/cm2 och inget under 25 J/cm2; den egenskapen kontrolleras för stål som används i kärl med en lägsta arbetstemperatur under minus 10 °C och en godstjocklek över 5 mm (bilaga I punkt 1.1.1). Olegerad aluminium ska innehålla minst 99,5 % aluminium, och legeringarna enligt artikel 1.1 b ska ha tillräcklig motståndskraft mot interkristallin korrosion vid högsta arbetstemperatur; båda ska levereras glödgade, med en högsta draghållfasthet på högst 350 N/mm2 och en brottförlängning på minst 16 % parallellt och 14 % vinkelrätt mot valsriktningen (bilaga I punkt 1.1.2). Svetsmaterial ska vara lämpliga för och förenliga med de svetsade materialen, tillbehör som bidrar till hållfastheten, till exempel bultar och muttrar, ska vara av ett material enligt punkt 1.1 eller ett annat kompatibelt stål eller aluminium med lämplig förlängning och slagseghet vid lägsta arbetstemperatur, och icke trycksatta delar ska vara förenliga med de komponenter de svetsas till (bilaga I punkterna 1.2–1.4).
Konstruktion och godstjocklek
Vid konstruktionen av kärlet fastställer tillverkaren den avsedda användningen och väljer lägsta arbetstemperatur Tmin, högsta arbetstemperatur Tmax och högsta arbetstryck PS; väljs en lägsta arbetstemperatur över minus 10 °C, ska materialkraven ändå vara uppfyllda vid minus 10 °C (bilaga I punkt 2 a). Insidan av kärlet ska kunna kontrolleras, kärlet ska kunna dräneras, de mekaniska egenskaperna ska bevaras under hela användningstiden, och kärlet ska skyddas tillräckligt mot korrosion i förhållande till den avsedda användningen (punkt 2 b). Under de förutsedda användningsförhållandena får kärlet inte utsättas för påkänningar som kan äventyra säkerheten, och det inre trycket får inte varaktigt överstiga högsta arbetstryck PS, även om det momentant får överstiga det med upp till 10 % (punkt 2 c). Omkrets- och längdgående svetsfogar utförs med fullständig genomsvetsning eller svetsar med likvärdig verkan, och konvexa bottnar som inte är halvklotformiga ska ha en cylindrisk kant (punkt 2 d).
Godstjockleken fastställs genom en av två metoder. Där PS gånger V är högst 3 000 barliter väljer tillverkaren mellan beräkningsmetoden och den experimentella metoden; där PS gånger V överstiger 3 000 barliter, eller högsta arbetstemperatur överstiger 100 °C, är beräkningsmetoden obligatorisk (bilaga I punkt 2.1). Under beräkningsmetoden får konstruktionstrycket inte vara lägre än det valda PS, och den tillåtna allmänna membranspänningen får inte överstiga det lägre av 0,6 ReT och 0,3 Rm, med användning av de lägsta ReT- och Rm-värden som materialtillverkaren garanterar; har den cylindriska delen en eller flera längsgående svetsar utförda med en icke-automatiserad svetsprocess, multipliceras den beräknade tjockleken med 1,15 (punkt 2.1.1). Under den experimentella metoden ska godstjockleken göra att kärlet vid omgivningstemperatur kan motstå ett tryck på minst fem gånger högsta arbetstryck med en permanent omkretsdeformationsfaktor på högst 1 % (punkt 2.1.2). Oavsett vilken metod som används får den faktiska godstjockleken i den cylindriska delen och bottnarna inte understiga 2 mm för kärl av stål och 3 mm för kärl av aluminium eller aluminiumlegering (punkt 2.1).
Tillverkning och svetsning
Förberedelsen av de enskilda delarna, till exempel formning och fasning, får inte ge upphov till ytdefekter eller sprickor eller förändringar i de mekaniska egenskaperna som kan vara skadliga för kärlens säkerhet (bilaga I punkt 3.1). Egenskaperna hos svetsar på trycksatta delar och de angränsande zonerna ska motsvara de svetsade materialens och vara fria från ytliga eller invändiga defekter som är skadliga för säkerheten; svetsning ska utföras av kvalificerade svetsare eller operatörer med lämplig kompetensnivå, enligt godkända svetsprocesser, och godkännandet och kvalifikationsproven utförs av anmälda organ. Under tillverkningen ska tillverkaren säkerställa jämn svetskvalitet genom att utföra lämpliga provningar med tillräckliga metoder, och dessa provningar dokumenteras i en rapport (bilaga I punkt 3.2). Det är den enda punkt där ett anmält organ medverkar redan innan förfarandena för bedömning av överensstämmelse inleds.
Harmoniserade standarder och presumtion om överensstämmelse
Kärl över 50 barliter som överensstämmer med harmoniserade standarder, eller delar av dem, vars hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning förutsätts överensstämma med de väsentliga säkerhetskrav som dessa standarder omfattar (art. 12). Hänvisningarna offentliggörs genom kommissionsmeddelande, senast i EUT C 326 av den 14 september 2018, och omfattar standarderna för kvalificering av svetsare och svetsprocedurer samt stålleveransstandarden för enkla tryckkärl; kommissionen är också värd för SPVD-riktlinjerna, som uttrycker den enhälliga uppfattningen från arbetsgruppen för tryck och inte är juridiskt bindande men hjälper till att säkerställa att direktivet tillämpas enhetligt, samt förteckningen över anmälda organ i NANDO-databasen (Europeiska kommissionens sidor om enkla tryckkärl). Det är inte obligatoriskt att använda harmoniserade standarder, men valet får en praktisk följd: ett kärl byggt enligt dem kan typkontrolleras enbart utifrån dokumentationen, medan ett kärl byggt utanför dem måste lämnas in som en prototyp (art. 13.1).
Bedömning av överensstämmelse: modul B plus C1, C2 eller C
För kärl över 50 barliter sker bedömningen i två steg. Före tillverkning genomgår kärlet EU-typkontroll (modul B) hos ett enda anmält organ efter tillverkarens val. Där kärlet tillverkas enligt de harmoniserade standarderna väljer tillverkaren mellan konstruktionstyp, en bedömning av om den tekniska konstruktionen är lämplig genom granskning av den tekniska dokumentationen och underlaget utan undersökning av ett provexemplar, och produktionstyp, samma bedömning plus undersökning av en prototyp representativ för den planerade produktionen av det fullständiga kärlet. Där kärlet inte tillverkas, eller endast delvis tillverkas, enligt de harmoniserade standarderna måste tillverkaren lämna in en prototyp för produktionstypkontroll (art. 13.1). Ansökan enligt bilaga II punkt 1.3 innehåller en skriftlig försäkran om att samma ansökan inte lämnats in till ett annat anmält organ, samt den tekniska dokumentationen med en tillfredsställande analys och bedömning av riskerna, en allmän beskrivning, konstruktions- och tillverkningsritningar och scheman med de förklaringar som behövs för att förstå dem, förteckningen över harmoniserade standarder som tillämpats helt eller delvis eller beskrivningarna av de lösningar som valts i stället, konstruktionsberäkningar och undersökningsresultat, provningsrapporter, bruksanvisningen enligt bilaga III punkt 2, och ett dokument som beskriver de valda materialen, svetsprocesserna och kontrollerna samt relevanta konstruktionsdetaljer, tillsammans med underlaget; där en prototyp undersöks innehåller dokumentationen dessutom svetssvarighetsintygen, materialets kontrollintyg och en rapport om de utförda undersökningarna och proven. Det anmälda organet upprättar en bedömningsrapport, utfärdar ett EU-typkontrollintyg där typen uppfyller direktivet, håller sig underrättat om förändringar i den allmänt erkända tekniska utvecklingen, och ska underrättas om varje ändring av den godkända typen, vilket kräver ett tillägg till intyget; tillverkaren behåller en kopia av intyget, dess bilagor och tillägg tillsammans med den tekniska dokumentationen tillgängliga för de nationella myndigheterna i 10 år (bilaga II punkterna 1.3–1.9).
Före utsläppandet på marknaden följer det andra modulet, och intervallet avgör det. Där PS gånger V överstiger 3 000 barliter genomgår kärlet överensstämmelse med typ grundad på intern tillverkningskontroll plus övervakad kärlprovning (modul C1). Där det inte överstiger 3 000 barliter men överstiger 200 barliter väljer tillverkaren mellan modul C1 och överensstämmelse med typ grundad på intern tillverkningskontroll plus övervakad kontroll av kärl med slumpmässiga intervall (modul C2). Där det inte överstiger 200 barliter men överstiger 50 barliter väljer tillverkaren mellan modul C1 och överensstämmelse med typ grundad på intern tillverkningskontroll (modul C) (art. 13.2). Under modul C1 presenterar tillverkaren kärlen i enhetliga partier på högst 3 000 kärl av samma modell och typ, och det anmälda organet utför en hydrostatisk provning, eller en pneumatisk provning med likvärdig verkan där medlemsstaten har godtagit provningssäkerhetsförfarandena, på varje kärl vid ett tryck Ph motsvarande 1,5 gånger konstruktionstrycket, och utför provningar på provstycken tagna från ett representativt produktionsprovstycke eller från ett kärl för att undersöka svetskvaliteten på de längsgående svetsarna, upprepade på de omkretsgående svetsarna där svetstekniken skiljer sig; för kärl konstruerade enligt den experimentella metoden ersätts dessa provstyckeprov av en hydrostatisk provning på fem slumpmässigt utvalda kärl från varje parti. Organet anbringar eller låter tillverkaren anbringa sitt identifikationsnummer på varje kärl i ett godkänt parti och upprättar ett skriftligt överensstämmelseintyg, och avvisas ett parti vidtar organet lämpliga åtgärder för att förhindra att det partiet når marknaden (bilaga II punkterna 2.3 och 2.4; bilaga III punkt 3.1 g). Under modul C2 kontrollerar organet slumpmässiga stickprov med slumpmässiga intervall och kontrollerar att tillverkaren verkligen provar varje kärl vid 1,5 gånger konstruktionstrycket genom personal oberoende av tillverkningspersonalen (bilaga II punkt 3.3). Under modul C granskar det anmälda organ som utfärdat EU-typkontrollintyget tillverkningsbeskrivningen, kontrolldokumentet och åtagandet att prova varje kärl innan tillverkningen inleds (bilaga II punkt 4.2). Dokument och korrespondens som rör förfarandena upprättas på ett officiellt språk i den medlemsstat där det anmälda organet är etablerat eller på ett språk organet godtar (art. 13.3).
Försäkran, CE-märkning, märkning och bruksanvisning
EU-försäkran om överensstämmelse anger att uppfyllelsen av de väsentliga säkerhetskraven i bilaga I har visats, följer förlagan i bilaga IV, innehåller de uppgifter som anges i de relevanta modulerna, hålls fortlöpande uppdaterad, översätts till det eller de språk som krävs av den medlemsstat där kärlet släpps ut eller tillhandahålls och, där fler än en unionsakt kräver en försäkran, upprättas som en enda försäkran som identifierar dem alla; genom att upprätta den tar tillverkaren på sig ansvaret för kärlets överensstämmelse (art. 14). CE-märkningen följer de allmänna principerna i artikel 30 i förordning (EG) nr 765/2008, anbringas synligt, läsligt och outplånligt på kärlet eller dess typskylt innan kärlet släpps ut på marknaden, och följs av identifikationsnumret på det anmälda organ som medverkat i tillverkningskontrollfasen, anbringat av organet själv eller enligt dess anvisningar; märkningen och numret kan följas av varje annat märke som anger en särskild risk eller användning (art. 15 och 16). Kärl över 50 barliter bär CE-märkningen tillsammans med de två sista siffrorna i det år den anbringades (bilaga III punkt 1.1).
Utöver CE-märkningen bär kärlet eller dess typskylt åtminstone högsta arbetstryck PS i bar, högsta arbetstemperatur Tmax i °C, lägsta arbetstemperatur Tmin i °C, volymen V i liter, tillverkarens namn, registrerade firmanamn eller registrerade varumärke och adress, samt kärlets typ- och serie- eller partibeteckning; används en typskylt ska den utformas så att den inte kan återanvändas och ha plats för ytterligare uppgifter (bilaga III punkterna 1.2 och 1.3). Kärlet åtföljs av en bruksanvisning upprättad av tillverkaren som innehåller dessa uppgifter utom serie- eller partibeteckningen, kärlets avsedda användning och underhålls- och installationskraven för kärlets säkerhet (bilaga I punkt 4; bilaga III punkt 2), på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändarna enligt vad den berörda medlemsstaten bestämmer, och bruksanvisningen, säkerhetsinformationen och all märkning ska vara tydlig, begriplig och lättförståelig (art. 6.7). I Danmark får ett kärl släppas ut på marknaden eller tillhandahållas endast om bruksanvisningen enligt direktivets bilaga III punkt 2 är upprättad på danska (bekendtgørelse nr. 1304/2015, § 5).
Skyldigheter efter roll
Tillverkare konstruerar och bygger kärl över 50 barliter enligt bilaga I och kärl på eller under det värdet enligt god teknisk praxis, upprättar den tekniska dokumentationen och genomför förfarandet i artikel 13, upprättar försäkran och anbringar CE-märkningen och märkningen, behåller dokumentationen och försäkran i 10 år, håller rutiner i gång så att serietillverkningen förblir i överensstämmelse, stickprovsprovar och för ett klagomålsregister där riskerna motiverar det, anbringar typ- samt serie- eller partibeteckning och sitt namn och sin kontaktadress, bifogar bruksanvisningen på det språk som krävs, vidtar korrigerande åtgärder, underrättar myndigheterna om risker och samarbetar på begäran (art. 6). Tillverkarens representanter agerar enligt ett skriftligt bemyndigande som åtminstone ska ge dem rätt att behålla dokumenten i 10 år, besvara motiverade begäranden och samarbeta med myndigheterna, och kan inte överta konstruktions- eller dokumentationsskyldigheterna (art. 7). Importörer släpper endast ut kärl som överensstämmer på marknaden, kontrollerar tillverkarens förfarande, dokumentation, CE-märkning, märkning och identifikation för kärl över 50 barliter samt den goda tekniska praxisen, märkningen enligt bilaga III punkt 1.2 och identifikationen för kärl på eller under det värdet, lägger till sitt eget namn och sin kontaktadress, säkerställer bruksanvisningen, skyddar kärl över 50 barliter vid förvaring och transport, stickprovsprovar där det är berättigat, vidtar korrigerande åtgärder och behåller försäkran i 10 år (art. 8). Distributörer agerar med vederbörlig omsorg, kontrollerar märkningen, dokumenten, bruksanvisningen och identifikationen innan de tillhandahåller ett kärl, skyddar det vid förvaring och transport och ser till att korrigerande åtgärder vidtas (art. 9). Importörer och distributörer som säljer under eget varumärke eller ändrar ett kärl blir tillverkare (art. 10), och varje aktör identifierar sina leverantörer och kunder i 10 år (art. 11). Sedan den 16 juli 2021 kräver förordning (EU) 2019/1020 dessutom en ekonomisk aktör etablerad i unionen — en tillverkare, importör, tillverkarens representant eller leverantör av distributionstjänster — för varje enkelt tryckkärl som släpps ut på marknaden (förordning (EU) 2019/1020, art. 4).
Krisförfaranden sedan 2026
Direktiv (EU) 2024/2749 infogade kapitel 5a. Åtgärderna gäller endast om kommissionen har antagit en genomförandeakt enligt artikel 28 i förordning (EU) 2024/2747 för kärl som omfattas av direktivet, endast för kärl som utsetts till krisrelevanta varor och endast under ett aktiverat krisläge på den inre marknaden, med artikel 38c.7 som fortsätter att gälla efter det att läget upphör eller avaktiveras (art. 38a). Anmälda organ gör därefter sitt bästa för att behandla ansökningar för sådana kärl med prioritet, oavsett om de lämnats in före eller efter aktiveringen, utan oproportionerliga extrakostnader för tillverkarna, och gör rimliga ansträngningar för att öka sin provningskapacitet (art. 38b). En medlemsstat får, på en väl motiverad begäran från en ekonomisk aktör, tillåta utsläppande på marknaden på sitt territorium av specifika kärl för vilka de anmälda organens förfaranden inte har genomförts men för vilka överensstämmelse med alla tillämpliga väsentliga säkerhetskrav har visats enligt de förfaranden som anges i tillståndet; kommissionen får utvidga tillståndet till hela unionen genom genomförandeakt, och kärlet ska då bära uppgift om att det släpps ut på marknaden som en krisrelevant vara, på ett språk konsumenter och andra slutanvändare lätt förstår. Tillverkaren försäkrar på eget ansvar att kärlen uppfyller alla tillämpliga väsentliga säkerhetskrav, tillståndet anger de förfaranden som används, eventuella särskilda spårbarhetskrav, ett slutdatum som inte kan ligga efter krisläget, eventuella krav på fortlöpande bedömning av överensstämmelse och de åtgärder som ska vidtas när läget upphör, och kärlet bär varken CE-märkningen eller märkningen enligt bilaga III punkt 1, medan artikel 5 om fri rörlighet inte gäller för det (art. 38c). Kommissionen får förteckna lämpliga standarder eller fastställa gemensamma specifikationer som ger presumtion om överensstämmelse under läget varaktighet, och kärl som släppts ut på marknaden på den grunden förblir ansedda som överensstämmande efteråt, om det inte finns tillräckliga skäl att tro att de utgör en risk (art. 38d); marknadskontrollen för de förtecknade kärlen prioriteras, samordnad genom unionens nätverk för produktöverensstämmelse, med ömsesidigt bistånd mellan myndigheterna (art. 38e). I Danmark utfärdar Erhvervsstyrelsen tillstånden, underrättar omedelbart kommissionen och de andra medlemsstaterna, meddelar kommissionen om den anser att en förtecknad standard eller gemensam specifikation är otillräcklig, och prioriterar marknadskontroll och bistånd; informationen och märkningen ska vara på danska eller engelska (bekendtgørelse nr. 492/2026, § 1, nr. 5).
Tillsyn och sanktioner
Artikel 34 låter artikel 15.3 och artiklarna 16–29 i förordning (EG) nr 765/2008 gälla för de kärl som omfattas av artikel 1; dessa artiklar ströks av förordning (EU) 2019/1020 med verkan från den 16 juli 2021, som upptar direktivet som punkt 48 i sin bilaga I, så hänvisningen läses som den förordningen, och den artikel 21 i förordning (EG) nr 765/2008 som artikel 35.1 hänvisar till motsvarar artikel 18 i den nya förordningen om ekonomiska aktörers processuella rättigheter. Där en marknadskontrollmyndighet har tillräckliga skäl att tro att ett kärl utgör en risk för personers hälsa eller säkerhet, eller för husdjur eller egendom, bedömer den kärlet mot samtliga krav i direktivet, kräver utan dröjsmål att den ekonomiska aktören vidtar korrigerande åtgärder, drar tillbaka kärlet eller återkallar det inom en rimlig period som står i proportion till riskens art, underrättar det berörda anmälda organet och, där aktören inte agerar, vidtar tillfälliga åtgärder som förbjuder eller begränsar tillhandahållandet, drar tillbaka eller återkallar kärlet och underrättar kommissionen och de andra medlemsstaterna; en tillfällig åtgärd som varken en medlemsstat eller kommissionen invänder mot inom tre månader anses berättigad (art. 35). Omtvistade åtgärder går till unionens skyddsklausulsförfarande, där kommissionen genom genomförandeakt avgör om den nationella åtgärden är berättigad (art. 36), ett kärl som överensstämmer men ändå utgör en risk hanteras på samma sätt (art. 37), och formell bristande överensstämmelse ska åtgärdas: en CE-märkning anbringad i strid med artikel 16 eller artikel 30 i förordning (EG) nr 765/2008 eller inte anbringad alls, ett felaktigt anbringat eller saknat nummer på det anmälda organet, saknad eller felaktigt anbringad märkning enligt bilaga III punkt 1, en EU-försäkran om överensstämmelse som inte upprättats eller inte upprättats korrekt, teknisk dokumentation som är otillgänglig eller ofullständig, avsaknad, falsk eller ofullständig information om tillverkare eller importör, eller varje annat ouppfyllt administrativt krav enligt artikel 6 eller artikel 8, och kvarstår den bristande överensstämmelsen, begränsar eller förbjuder medlemsstaten tillhandahållandet eller säkerställer att kärlet återkallas eller dras tillbaka (art. 38).
Sanktioner fastställs nationellt: medlemsstaterna fastställer effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner för ekonomiska aktörers överträdelser av sina genomförandelagar, vilka kan omfatta straffrättsliga sanktioner för allvarliga överträdelser (art. 40). I Danmark straffar bekendtgørelse nr. 1304 av den 23 november 2015 med böter, såvida inte ett högre straff ska dömas ut enligt lagen om konstruktion av vissa produkter (lov nr. 155 av den 20 februari 2013) eller annan lagstiftning — en subsidiaritetsklausul som 2026 års ändringsbekendtgørelse lämnade orörd, även om själva bekendtgørelsen nu vilar på produktlagen — överträdelser av dess § 4 och § 5 och av bestämmelserna i direktivet som återges i dess bilaga 1, och underlåtenhet att efterleva beslut, förelägganden och förbud utfärdade enligt bekendtgørelsen, med företagsansvar enligt kapitel 5 i strafflagen (bekendtgørelse nr. 1304/2015, § 9); från den 30 maj 2026 vilar bekendtgørelsen på produktlagen och böterna omfattar även kravet i § 6 a, stk. 3, om att krisrelevant information och märkning ska vara på danska eller engelska (bekendtgørelse nr. 492/2026, § 1, nr. 2 and nr. 6). Produktlagen (lov om produkter og markedsovervågning) upptar direktivet i § 2 som produktområde nr. 7, utser Erhvervsstyrelsen som kontrollmyndighet och ger befogenhet att förelägga varning till användare, stoppa vilseledande marknadsföring, avhjälpa, stoppa försäljning eller leverans, effektivt och omedelbart dra tillbaka produkten, återkalla den från användare eller förstöra den, varningar, förbud mot att släppa ut på marknaden, tillhandahålla, leverera eller ta i bruk, förelägganden att stoppa försäljning och att avlägsna en felaktigt anbringad CE-märkning. Lagens egen sanktion är böter, som under försvårande omständigheter — fara för säkerhet eller hälsa, en olycka med allvarlig personskada eller dödsfall, upprepning, eller en systematisk överträdelse i vinstsyfte — kan höjas till fängelse i upp till 2 år, men den skärpningen träffar endast överträdelser av själva lagen, av myndighetens beslut och av artiklarna 4 och 5 i förordning (EU) 2019/1020, för de produktområden lagen förtecknar, av vilka enkla tryckkärl är nr. 7. En överträdelse av bekendtgørelsens egna regler medför endast böter: lagen skulle ha tillåtit bekendtgørelsen att fastställa fängelse för detta produktområde, men det gör bekendtgørelsen inte. Kontrollmyndigheten är Erhvervsstyrelsen, vars avdelning Markedsovervågning sedan januari 2026 fortsätter Sikkerhedsstyrelsens uppgifter; Arbejdstilsynet förblir ansvarig för kärl som specialtillverkas och kärl importerade för offshoreverksamhet inom olja och gas enligt offshoresäkerhetslagen. Den uppdelningen fungerar genom § 9.2 i produktlagen, enligt vilken den myndighet som utövar tillsyn över annan lagstiftning om specifika risker för bestämda produkter är den relevanta kontrollmyndigheten; sedan ändringsbekendtgørelse nr. 492/2026 tog bort varje hänvisning till Arbejdstilsynet i bekendtgørelsen om enkla tryckkärl, finns det ingen bekendtgørelse som namnger Arbejdstilsynet för dessa produkter. Notera också att det specialtillverkade spåret aldrig kan träffa ett enkelt tryckkärl: artikel 1.1 omfattar endast kärl tillverkade i serie, så ett unikt kärl faller helt utanför detta direktiv. I praktiken är det bara offshorespåret som kan bli aktuellt här (Sikkerhedsstyrelsen, regel- och tillsynssidor; Erhvervsstyrelsen, sidan om Sikkerhedsstyrelsen).
Så hjälper Conphora dig
Conphora bevakar direktivet om enkla tryckkärl, dess harmoniserade standarder, SPVD-riktlinjerna och de danska bekendtgørelserna, och kartlägger dina kärl mot de fem egenskaperna i artikel 1.1, de tre undantagen i artikel 1.2, gränsen på 50 barliter och modulintervallen, och flaggar luckor i den tekniska dokumentationen, EU-typkontrollintyget, EU-försäkran om överensstämmelse, CE-märkningen och det anmälda organets nummer, märkningen enligt bilaga III och bruksanvisningen, innan de blir till tillsynsproblem. Plattformen hjälper dig att bygga upp och behålla dokumentationen och 10-årsregistren, samlar SPVD-försäkran med de andra försäkringarna för maskiner, ATEX, EMC, lågspänning och annat som samma produkt behöver, och meddelar dig när en standard, en dansk bekendtgørelse, en aktivering av ett krisläge eller tillsynsordningen ändras.
Se hur Conphora fungerar · Se planer och priser
Källor
- Directive 2014/29/EU on simple pressure vessels, consolidated text of 30 May 2026 (EUR-Lex)
- Directive 2014/29/EU on simple pressure vessels as published in OJ L 96, 29 March 2014 (EUR-Lex)
- Document information, dates, corrigendum and relationships for CELEX 32014L0029 (EUR-Lex)
- Directive (EU) 2024/2749 on emergency procedures for the conformity assessment, presumption of conformity, common specifications and market surveillance during an internal market emergency (EUR-Lex)
- Directive 2009/105/EC on simple pressure vessels, repealed from 20 April 2016 (EUR-Lex)
- Regulation (EU) 2019/1020 on market surveillance and compliance of products (EUR-Lex)
- Directive 2014/68/EU on pressure equipment, consolidated text of 30 May 2026 (EUR-Lex)
- Simple Pressure Vessels Directive, with the SPVD Guidelines of the Working Group Pressure (European Commission, DG GROW)
- Harmonised standards for simple pressure vessels under Directive 2014/29/EU (European Commission, DG GROW)
- Bekendtgørelse nr. 1304 af 23. november 2015 om indretning m.v. af simple trykbeholdere (Retsinformation)
- Bekendtgørelse nr. 492 af 28. maj 2026 om ændring af bekendtgørelse om indretning m.v. af simple trykbeholdere (Retsinformation)
- Bekendtgørelse af lov om produkter og markedsovervågning, LBK nr. 22 af 8. januar 2026 (Retsinformation)
- Regler for trykbærende udstyr og simple trykbeholdere (Sikkerhedsstyrelsen, Erhvervsstyrelsen Markedsovervågning)
- Kontrol med trykbærende udstyr og simple trykbeholdere (Sikkerhedsstyrelsen, Erhvervsstyrelsen Markedsovervågning)
- Sikkerhedsstyrelsen, en del af Erhvervsstyrelsen from January 2026 (Erhvervsstyrelsen)
Den här guiden ger allmän information och utgör inte juridisk rådgivning.