FtLblD i korthet
Skomärkningsdirektivet (FtLblD), formellt direktiv 94/11/EG, är EU-regeln som talar om för köparen vad en sko är gjord av. Det gäller märkningen av de material som används i skodons huvudbeståndsdelar vid försäljning till konsumenter, där skodon avser alla artiklar med fastsatt sula avsedda att skydda eller täcka foten, inklusive delar som marknadsförs separat (art. 1.1). Märkningen anger materialet för tre delar, ovandelen, fodret och bindsulan samt yttersulan, som en av fyra grupper, läder, belagt läder, textil eller övriga material, antingen genom piktogrammen i bilaga I eller genom skriftliga uppgifter på språket i försäljningslandet (art. 1.2 och art. 4.2).
Som direktiv verkar det genom nationell lag: medlemsstaterna skulle anta sina åtgärder senast den 23 september 1995 och tillämpa dem från den 23 mars 1996, med lager som fakturerats eller levererats till återförsäljare före det datumet undantagna till den 23 september 1997 (art. 6). Medlemsstaterna ska säkerställa att alla skodon som släpps ut på marknaden uppfyller märkningskraven och vidta lämpliga åtgärder enligt nationell lagstiftning mot skodon som inte gör det (art. 2), och de får inte förbjuda eller hindra konforma skodon genom att tillämpa icke-harmoniserade nationella märkningsregler (art. 3). Texten har bara ändrats tre gånger sedan 1994, varje gång för att lägga till språkversioner av de skriftliga uppgifterna när nya medlemsstater anslöt sig (2004, 2007 och 2013); kommissionens sida om skoindustrin beskriver direktivet som ett skydd för konsumenternas intressen genom att minska risken för bedrägeri för både konsumenter och industrin.
Officiell text Läs direktivet på EUR-Lex: Direktiv 94/11/EG (CELEX 31994L0011), eller den konsoliderade texten av den 1 juli 2013 som innehåller de språkuppgifter som lades till vid utvidgningarna 2004, 2007 och 2013.
Tillämpningsområde
Skodon är alla artiklar med fastsatt sula avsedda att skydda eller täcka foten, inklusive delar som marknadsförs separat (art. 1.1). Bilaga II ger en icke uttömmande lista över vad detta omfattar: platta eller höghälade skor för vanligt inom- eller utomhusbruk; ankel-, halv-, knä- och lårstövlar; sandaler, espadriller, tennisskor, löparskor och andra sportskor, badsandaler och andra fritidsskor; specialsportskor med eller avsedda för spikar, dubbar, stoppar, klämmor eller medar, tillsammans med skridskostövlar, skidstövlar, längdskidskor, brottningsstövlar, boxningsstövlar och cykelskor, samt sammansatta skodon med fastsatta skridskor; dansskor; skodon formade i ett stycke, till exempel formgjutna gummi- eller plastskor, men inte engångsartiklar av tunt material utan fastsatt sula; galoscher; engångsskodon med fastsatt sula; samt ortopediska skodon. Som allmän regel omfattas produkter i kapitel 64 i Kombinerade nomenklaturen av direktivet (bilaga II).
Fyra grupper är undantagna (art. 1.1): begagnade, använda skodon; skyddsskodon som omfattas av direktiv 89/686/EEG, vilket förordning (EU) 2016/425 upphävde med verkan från den 21 april 2018 så att hänvisningen läses som skyddsskodon enligt den förordningen (förordning (EU) 2016/425, art. 46); skodon som omfattas av direktiv 76/769/EEG om begränsningar av farliga ämnen, upphävt av REACH-förordningen (EG) nr 1907/2006 med verkan från den 1 juni 2009, hänvisningar till det upphävda direktivet ska läsas som hänvisningar till den förordningen (förordning (EG) nr 1907/2006, art. 139; bekendtgørelse nr. 1046/2021, § 2); samt leksaksskodon. Direktivet handlar om skodon för försäljning till konsumenter, så skodon som aldrig erbjuds konsumenter faller utanför, medan arbets- eller yrkesskodon som säljs till konsumenter och inte är personlig skyddsutrustning måste märkas som vilken annan sko som helst.
Skyldigheterna faller på tre aktörer. Tillverkaren eller dennes representant etablerad i gemenskapen ansvarar för att tillhandahålla märkningen och för att uppgifterna i den är korrekta; om ingen av dem är etablerad i gemenskapen faller skyldigheten på den person som är ansvarig för att först släppa ut skon på gemenskapsmarknaden; och återförsäljaren förblir ansvarig för att säkerställa att de skodon den säljer bär den lämpliga märkningen (art. 4.5). Den danska bekendtgørelsen tillägger att en importör eller återförsäljare som släpper ut skodon på marknaden under eget namn eller varumärke behandlas som tillverkare (bekendtgørelse nr. 1046/2021, § 15).
Vad du måste göra
De tre delarna och de fyra materialen
Bilaga I definierar delarna. Ovandelen är utsidan av den strukturella del som är fäst vid yttersulan. Fodret och bindsulan är fodret till ovandelen och innersulan, som utgör skons insida. Yttersulan är den nedre delen, som utsätts för slitage och är fäst vid ovandelen (bilaga I punkt 1). För ovandelen bortses från tillbehör och förstärkningar såsom klackremmar, kantband, dekorationer, spännen, flikar, snörhålsförstärkningar eller liknande detaljer vid klassificeringen; för yttersulan baseras klassificeringen på volymen av materialen (art. 1.2 iii och iv).
Bilaga I definierar också materialen. Läder är hud eller skinn med den ursprungliga fiberstrukturen mer eller mindre intakt, garvat för att vara rötbeständigt, med eller utan hår eller ull, inklusive spaltat eller segmenterat läder; hud som sönderdelats till fiberpartiklar, små bitar eller pulver och omformats till skivor räknas inte som läder, och en ytbeläggning eller pålimmad yta får inte vara tjockare än 0,15 mm. Belagt läder är läder vars ytbeläggning inte överstiger en tredjedel av produktens totaltjocklek men är tjockare än 0,15 mm. Textil avser de produkter som omfattas av direktiv 71/307/EEG om textilbenämningar och dess ändringar, en hänvisning som numera avser regelverket för textilfiberbenämningar i förordning (EU) nr 1007/2011, som den danska bekendtgørelsen använder för att definiera en textilprodukt (bekendtgørelse nr. 1046/2021, § 3, nr. 5). Allt annat är övriga material (bilaga I punkt 2). Materialpiktogrammen visas på märkningen bredvid piktogrammen för de tre delarna (bilaga I punkt 2).
80-procentsregeln
Märkningen anger det material som utgör minst 80 % av ytan på ovandelen samt fodret och bindsulan, och minst 80 % av volymen på yttersulan. Om inget enskilt material når minst 80 % anges de två huvudmaterial som ingår i sammansättningen (art. 4.1). Kommissionens sida om skoindustrin sammanfattar samma regel: endast material som täcker minst 80 % av ytan eller 80 % av yttersulans volym behöver märkas, och där denna tröskel inte nås bör uppgifter lämnas om de två huvudmaterial som används.
Piktogram eller ord, och språket
Uppgifterna vidarebefordras på skon själv. Tillverkaren eller dennes representant etablerad i gemenskapen får välja antingen piktogram eller skriftliga uppgifter på minst det eller de språk som konsumtionsmedlemsstaten får bestämma i enlighet med fördraget, så som de definieras och illustreras i bilaga I, och medlemsstaterna ska säkerställa att konsumenterna informeras tillräckligt om piktogrammens innebörd utan att skapa handelshinder (art. 4.2). Bilaga I listar de skriftliga uppgifterna på varje officiellt språk; för Danmark lyder de Overdel, Foring og bindsål och Ydersål för delarna samt Læder, Overtrukket læder, Tekstil-materialer och Andre materialer för materialgrupperna. Den danska bekendtgørelsen godtar antingen piktogrammen eller text på danska och tillägger att märkningen endast får ange material som anges i dess bilaga I (bekendtgørelse nr. 1046/2021, § 4, stk. 2, och § 5, stk. 3).
Var och hur märkningen anbringas
Märkning innebär att anbringa de föreskrivna uppgifterna på minst en artikel i varje par, genom tryck, klistring, prägling eller en fastsatt etikett (art. 4.3). Märkningen måste vara synlig, fast sittande och tillgänglig, piktogrammen måste vara tillräckligt stora för att göra uppgifterna lätta att förstå, och det får inte vara möjligt för märkningen att vilseleda konsumenten (art. 4.4). Kompletterande skriftlig information får åtfölja de obligatoriska uppgifterna vid behov, och medlemsstaterna får inte förbjuda eller hindra konforma skodon på den grunden (art. 5); där det fakultativa begreppet helnarvat läder används gäller det endast läder med den ursprungliga narvytan sådan den framträder genom avlägsnande av epidermis, utan att ytan avlägsnats genom buffning, slipning eller spaltning (bilaga I punkt 2 a i).
Skyldigheter per roll
Tillverkare och deras representanter i unionen väljer format, tillhandahåller märkningen och ansvarar för dess korrekthet (art. 4.2 och art. 4.5). Importörer övertar detta ansvar när varken tillverkaren eller dennes representant är etablerad i unionen (art. 4.5). Återförsäljare förblir ansvariga för att endast sälja märkta skodon (art. 4.5). Den danska bekendtgørelsen specificerar kedjan: tillverkaren märker skodonen innan de släpps ut på marknaden (§ 7); en representant agerar enligt en skriftlig fullmakt som kan omfatta märkningsskyldigheterna (§§ 8 och 9); importören säkerställer att skodonen är märkta innan de släpps ut på marknaden, håller tillbaka dem om denne vet eller borde veta att de inte är det, och agerar omedelbart på skodon som redan släppts ut (§§ 10 och 11); återförsäljaren säkerställer att skodonen är märkta innan de tillhandahålls, håller märkningen synlig och tillgänglig för konsumenten före köpet, informerar konsumenten om piktogrammens innebörd före köpet och håller tillbaka skodon som denne vet eller borde veta är omärkta (§§ 12–14); och egenmärkesimportörer och återförsäljare behandlas som tillverkare (§ 15). Erhvervsstyrelsens vägledning påpekar att reglerna gäller för nätförsäljning såväl som fysiska butiker, och att piktogrammens innebörd kan förklaras med en anslagstavla, informationsblad i butiken eller på försäljningssidan där skon läggs i varukorgen.
Tillsyn och sanktioner
Medlemsstaterna ska säkerställa att alla skodon som släpps ut på marknaden uppfyller märkningskraven och, när skodon som inte uppfyller kraven släpps ut på marknaden, vidta lämpliga åtgärder enligt sin nationella lagstiftning (art. 2). Direktivet innehåller ingen egen sanktionsartikel. Sedan den 16 juli 2021 anger förordning (EU) 2019/1020 det i bilaga I (punkt 8) som unionsharmoniseringslagstiftning som omfattas av förordningens ram för marknadskontroll och i bilaga II (punkt 7) som lagstiftning utan bestämmelser om sanktioner, vilket innebär att medlemsstaterna måste fastställa effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner för överträdelser av det enligt artikel 41 i den förordningen (förordning (EU) 2019/1020, art. 41, art. 44, bilaga I och bilaga II).
I Danmark listar produkt- och marknadskontrollagen (lovbekendtgørelse nr. 22 af 8. januar 2026) skomärkningsdirektivet bland de rättsakter den omfattar (§ 2, stk. 1, nr. 21), utser Erhvervsstyrelsen till kontrollmyndighet (§ 9, stk. 1) och bestraffar med böter en ekonomisk aktör som släpper ut en icke konform produkt på marknaden (§ 37, stk. 1, nr. 1, jämförd med § 5) eller som inte följer ett beslut av kontrollmyndigheten (§ 37, stk. 1, nr. 6); eftersom skomärkning är ett av de produktområden som anges i § 2, stk. 1, nr. 21, kan straffet för dessa överträdelser vid försvårande omständigheter som fara för säkerhet eller hälsa, en olycka med allvarlig skada eller dödsfall, ett upprepat brott eller ett systematiskt brott i vinstsyfte (§ 37, stk. 2) stiga till fängelse i upp till två år, och företag kan hållas ansvariga (§ 37, stk. 5). Bekendtgørelse nr. 1046 af 28. maj 2021, utfärdad med stöd av §§ 8 och 37 i lagen, ger myndigheten möjlighet att utfärda förelägganden enligt § 14 i lagen när skodon inte är märkta i enlighet med §§ 4–6 (§ 17) och föreskriver böter för tillverkaren som underlåter att märka, representanten utan skriftlig fullmakt eller som inte fullgör sina uppgifter, importören eller återförsäljaren som släpper ut eller tillhandahåller omärkta skodon eller underlåter att agera på det, samt återförsäljaren som inte gör märkningen synlig eller inte förklarar piktogrammen före köpet (§ 18), med företagsansvar enligt § 19. Myndigheten är Erhvervsstyrelsens avdelning Markedsovervågning: sedan januari 2026 är Sikkerhedsstyrelsen under detta namn en avdelning inom Erhvervsstyrelsen och utför samma uppgifter som tidigare. Den kontrollerar sko- och textilmärkning genom inspektioner av både nätbutiker och fysiska butiker.
Så hjälper Conphora
Conphora bevakar FtLblD och den danska bekendtgørelsen och stämmer av dina skodon mot märkningskraven, och flaggar luckor i materialklassificeringen, 80-procentsregeln, valet av piktogram eller språk och ansvarskedjan innan de blir tillsynsproblem. Plattformen hjälper dig att hålla märkningsdokumentationen per modell och meddelar dig när reglerna eller den danska myndighetens praxis ändras.
Se hur Conphora fungerar · Se planer och priser
Källor
- Direktiv 94/11/EG om märkning av de material som används i skodons huvudbeståndsdelar, konsoliderad version av den 1 juli 2013 (EUR-Lex)
- Direktiv 94/11/EG i den version som offentliggjordes i EGT L 100 den 19 april 1994 (EUR-Lex)
- Dokumentinformation, datum och samband för CELEX 31994L0011 (EUR-Lex)
- Rådets direktiv 2006/96/EG, Bulgariens och Rumäniens anslutning (EUR-Lex)
- Rådets direktiv 2013/15/EU, Kroatiens anslutning (EUR-Lex)
- Förordning (EU) 2019/1020 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter (EUR-Lex)
- Förordning (EU) 2016/425 om personlig skyddsutrustning (EUR-Lex)
- Skoindustrin, märkningsregler (Europeiska kommissionen, GD GROW)
- Kontrol med mærkning af tekstilprodukter og fodtøj (Erhvervsstyrelsen, Markedsovervågning)
- Bekendtgørelse nr. 1046 af 28. maj 2021 om mærkning af fodtøj og etikettering og mærkning af tekstilprodukter (Retsinformation)
- Bekendtgørelse af lov om produkter og markedsovervågning, LBK nr. 22 af 8. januar 2026 (Retsinformation)
- Sikkerhedsstyrelsen, en del af Erhvervsstyrelsen (Erhvervsstyrelsen)
Den här guiden ger allmän information och utgör inte juridisk rådgivning.