Vi tar in en ny leverantör och vill ha dokumenten först

Introduktionen av en leverantör är det billigaste tillfället att reda ut efterlevnaden, eftersom skyldigheterna börjar gälla innan den första enheten säljs. Enligt förordningen om allmän produktsäkerhet (EU) 2023/988 måste importören innan en produkt släpps ut på marknaden säkerställa att den uppfyller det allmänna säkerhetskravet och att tillverkaren har upprättat den interna riskanalysen och den tekniska dokumentationen, märkt produkten med en identifierare och angett sitt namn och sina adresser (artikel 11.1). Importören sparar en kopia av dokumentationen i 10 år efter att produkten har släppts ut (artikel 11.6).^[1]

Leverantörens identitet har betydelse åt två håll. Tillverkarens namn, registrerade firmanamn eller varumärke samt postadress och elektronisk adress ska anges på produkten (artikel 9.6). Och på begäran måste varje ekonomisk aktör kunna uppge vem som levererade produkten, eller en del, komponent eller programvara som ingår i den, och måste kunna lämna den informationen i sex år efter leveransen (artikel 15.3 och 15.5). Kommissionens Blå guide tillägger att en importör inte behöver något mandat från tillverkaren, men måste säkerställa att kontakt med tillverkaren kan upprättas, till exempel för att göra den tekniska dokumentationen tillgänglig för en myndighet. Den anser att det är god praxis att importörer hänvisar till tillämplig EU-lagstiftning i avtalet med leverantören och säkrar tillgång till den tekniska filen, eller tillverkarens undertecknade åtagande att tillhandahålla den (fotnot 139).^[1][4]

För produkter som omfattas av unionens harmoniseringslagstiftning fastställer sektorsrättsakten vilka dokument som krävs. För de akter som anges i artikel 4.5 i förordning (EU) 2019/1020, till exempel lågspänningsdirektivet, kontrollerar den ekonomiska aktör som är ansvarig i unionen också att EU-försäkran om överensstämmelse och den tekniska dokumentationen har upprättats och att dokumentationen kan göras tillgänglig på begäran (förordning (EU) 2019/1020, artikel 4.3 a). Tullen avbryter frisläppandet av produkter som anländer utan den dokumentation som deras unionsrätt kräver (artikel 26.1 a).^[2]

En nyare fråga gäller hur produkterna tillverkas. Förordning (EU) 2024/3015 förbjuder ekonomiska aktörer att släppa ut eller tillhandahålla på unionsmarknaden, eller exportera, produkter som tillverkats med tvångsarbete (artikel 3), vilket definieras som produkter för vilka tvångsarbete har använts helt eller delvis i något led av utvinning, skörd, produktion eller tillverkning (artikel 2.7). Förordningen tillämpas från och med den 14 december 2027 (artikel 39) och anger att den inte skapar några ytterligare skyldigheter att visa tillbörlig aktsamhet utöver dem som följer av unionsrätten eller nationell rätt (artikel 1.3).^[3]