Vilka harmoniserade standarder ska vi prova mot?

En standard är ett verktyg, inte en regel. Förordning (EU) nr 1025/2012 definierar en standard som en teknisk specifikation som har antagits av ett erkänt standardiseringsorgan och ”som det inte är obligatoriskt att följa”, och en harmoniserad standard som en europeisk standard som har antagits på grundval av en begäran från kommissionen om tillämpning av unionens harmoniseringslagstiftning (artikel 2.1 c). När en harmoniserad standard uppfyller de krav den är avsedd att täcka offentliggör kommissionen dess hänvisning i Europeiska unionens officiella tidning (artikel 10.6). Kommissionens sidor om harmoniserade standarder ger tillgång till de senaste förteckningarna över hänvisningar, ordnade per rättsakt, och anger att användningen av standarderna fortfarande är frivillig.^[2][6]

Det är offentliggörandet som ger en standard dess verkan. Enligt lågspänningsdirektivet 2014/35/EU presumeras elektrisk utrustning som överensstämmer med harmoniserade standarder, eller delar av dem, vars hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning uppfylla de säkerhetsmål som standarderna täcker (artikel 12). Om ingen harmoniserad standard har utarbetats och offentliggjorts ger direktivet en roll åt IEC-standarder och därefter åt nationella standarder (artiklarna 13 och 14). Radioutrustningsdirektivet 2014/53/EU (artikel 16) och leksaksdirektivet (direktiv 2009/48/EG artikel 13) innehåller samma presumtion.^[1][5][3]

Det är tillåtet att inte tillämpa en standard, men det får följder. Den tekniska filen enligt lågspänningsdirektivet ska förteckna de standarder som har tillämpats fullt ut eller delvis och, om inga standarder har tillämpats, beskriva de lösningar som har valts för att uppfylla säkerhetsmålen (bilaga III punkt 2 d). För leksaker är intern tillverkningskontroll bara tillgänglig när tillverkaren har tillämpat harmoniserade standarder som täcker alla relevanta säkerhetskrav. I annat fall, eller när en standard har offentliggjorts med en begränsning, går leksaken till EG-typkontroll (direktiv 2009/48/EG artikel 19.2 och 19.3). Förordning (EU) 2025/2509 om leksakers säkerhet upphäver direktivet och tillämpas från och med den 1 augusti 2030 (artiklarna 56 och 59); kontrollera dess förfaranden för leksaker som släpps ut på marknaden från det datumet. Radioutrustning har en liknande regel för kraven i artikel 3.2 och 3.3 (direktiv 2014/53/EU artikel 17.3 och 17.4).^[1][3][5]

Produkter utan någon rättsakt om CE-märkning använder också standarder. Enligt förordning (EU) 2023/988 om allmän produktsäkerhet presumeras en produkt som överensstämmer med europeiska standarder vars hänvisningar har offentliggjorts enligt artikel 10.7 i förordning (EU) nr 1025/2012 uppfylla det allmänna säkerhetskravet för de risker som standarderna täcker (artikel 7.1 a). Där den presumtionen inte gäller är andra europeiska, internationella och nationella standarder bland de omständigheter som ska beaktas (artikel 8.1). I den tekniska dokumentationen förtecknas de tillämpade standarderna och de delar som bara har tillämpats delvis anges (artikel 9.2).^[4]