Vi säljer möbler som ingen särskild EU-rättsakt omfattar

De flesta möbler har ingen egen produkträttsakt, så förordningen om allmän produktsäkerhet (EU) 2023/988 gör jobbet. Den gäller produkter som släpps ut eller tillhandahålls på marknaden i den mån det inte finns särskilda bestämmelser med samma syfte i unionsrätten som reglerar deras säkerhet; där särskilda krav finns omfattar den bara de risker som de lämnar öppna, och för produkter som omfattas av unionens harmoniseringslagstiftning gäller inte dess kapitel III avsnitt 1 (artiklarna 9–18) (artikel 2.1). Den gäller lika för nya, begagnade, reparerade och renoverade produkter (artikel 2.3). Kärnskyldigheten är kort: ekonomiska aktörer släpper bara ut eller tillhandahåller säkra produkter (artikel 5). Kommissionens riktlinjer nämner möbler och barnartiklar som produkter som GPSR fullt ut tillämpas på (kommissionens tillkännagivande C/2025/6233, avsnitt 2.2).^[1][3]

Säkerheten bedöms mot angivna aspekter. Artikel 6.1 förtecknar produktens egenskaper, bland annat dess utformning, sammansättning, förpackning och anvisningar för montering, installation, användning och underhåll; dess effekt på andra produkter som används tillsammans med den; dess presentation, märkning och varningar; de kategorier av konsumenter som den är avsedd för, särskilt sårbara konsumenter som barn, äldre och personer med funktionsnedsättning; och utseende som kan leda till annan användning än den avsedda, inklusive produkter som inte är utformade för barn men som sannolikt kommer att användas av dem. Möjligheten att uppnå en högre säkerhetsnivå är i sig inte skäl att kalla en produkt farlig (artikel 6.2).^[1]

Standarder avgör hur mycket bevis som räcker. En produkt presumeras uppfylla det allmänna säkerhetskravet när den överensstämmer med europeiska standarder vars referenser har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning enligt förordning (EU) nr 1025/2012, för de risker som standarderna omfattar; saknas sådana standarder ger överensstämmelse med de nationella hälso- och säkerhetskraven i den medlemsstat där produkten säljs presumtionen (artikel 7.1). Presumtionen hindrar inte myndigheterna från att agera när det finns belägg för att produkten är farlig (artikel 7.3). Där ingen presumtion gäller beaktas vid bedömningen andra europeiska standarder, internationella standarder, frivilliga certifieringssystem, kommissionens riktlinjer, nationella standarder, den senaste tekniken, uppförandekoder för god praxis och konsumenternas rimliga förväntningar (artikel 8.1).^[1]

Tillverkaren dokumenterar resultatet innan produkten släpps ut på marknaden. Artikel 9.2 kräver en intern riskanalys och teknisk dokumentation som minst innehåller en allmän beskrivning av produkten och dess väsentliga säkerhetsegenskaper och, när det är lämpligt, analysen av riskerna och de lösningar som har valts, resultatet av provningsrapporter och förteckningen över tillämpade standarder eller andra delar. Dokumentationen hålls uppdaterad och sparas i 10 år (artikel 9.3). Produkten har ett typ-, parti- eller serienummer samt tillverkarens namn och postadress och elektroniska adress, och åtföljs av tydliga anvisningar och säkerhetsinformation (artikel 9.5–9.7). En importör kontrollerar att tillverkaren har gjort detta innan produkten släpps ut på marknaden (artikel 11.1).^[1]

Kemikaliebegränsningar gäller vid sidan av detta. Efter den 6 augusti 2026 får möbler och träbaserade produkter inte släppas ut på marknaden om koncentrationen av formaldehyd som de avger, under provningsvillkoren i tillägg 14, överstiger 0,062 mg/m³; för andra produkter är gränsen 0,080 mg/m³ (Reach, förordning (EG) nr 1907/2006, bilaga XVII, post 77, punkt 1). Produkter som uteslutande är avsedda för utomhusbruk och begagnade produkter hör till undantagen. Begränsningen gäller vid sidan av GPSR och ersätter inte riskanalysen och den tekniska dokumentationen enligt artiklarna 9 och 11; spara provningsrapporten för formaldehyd eller leverantörens underlag i dokumentationen.^[4]

Försäljning på nätet innebär egna informationsskyldigheter. Ett erbjudande ska visa tillverkarens namn och adresser, den ansvariga personen när tillverkaren finns utanför unionen, en bild och identifierare av produkten samt dess varningar och säkerhetsinformation på det språk som medlemsstaten bestämmer (GPSR artikel 19).^[1]

En tillverkare utanför unionen behöver också en partner inom den. Produkten får inte släppas ut på marknaden om inte en ekonomisk aktör som är etablerad i unionen ansvarar för de uppgifter som anges i artikel 4.3 i förordning (EU) 2019/1020 (GPSR artikel 16.1): att hålla dokumentationen tillgänglig, besvara en myndighets motiverade begäran på ett språk som den förstår, informera den om risker och samarbeta kring korrigerande åtgärder (förordning (EU) 2019/1020, artikel 4.3).^[2]